Katter de kan konsten att koppla av. Det skulle vi människor många gånger behöva ta efter.
De bara lägger sej ner där de för stunden tycker att det är bra.
Sen har mina katter sina favoritplatser.
Sommartid ute någonstans i skuggan, gärna i någon buske.
Vintertid ligger de gärna i fotändan på barnens säng, där får de ligga varmt men ändå i fred.
För barnen når inte riktigt ner till fotändan ännu. Så ett ganska så säkert tecken på att barnen har vaknat är när katten kommer knallande och tittar lite grinigt på oss som om det är vårat fel att de blivit väckta. Så där grinigt som bara katter kan.
Eller så spatserar de helt fräckt bara förbi någon av hundarna och blänger anklagande på dom.
För som ni med katt vet så tror de att de äger världen.
1 kommentar:
Ja katter alltså. Innan ag fick Salem så fattade jag inte alls de där med hur roligt det är att ha katt. Dem är ju bara så sköna för att dem har sin egna personlighet o att dem är just katt.
Det där att dem äger världen finns ju en rätt rolig ordspråk om.
"Hunden bor hos människan, människan bor hos katten".
Om man lever med katter så vet man att det där stämmer väldigt bra. Att dem blir sura för det mesta, att det verkligen är oss människors fel med det mesta o att vi dessutom inte ska tro att vi vet hur dem vill ha de.... näää så är det inte.
Sen så är dem härliga just för att det går att sova precis där dem står o är. Bekvämt, det spelar ingen roll. Det är charmigt verkligen med dessa djur.
Skicka en kommentar